Samverkan med externa aktörer
Utanför arbetsplatsen finns också flera viktiga aktörer, vilka det är väsentligt att ha ett gott samarbete med.
Företagshälsovård
Företagshälsovården är arbetsplatsens resurs i arbetet med hälsofrämjande, förebyggande och rehabiliterande insatser. På vissa arbetsplatser finns företagshälsovården som en inbyggd resurs på arbetsplatsen och finns därmed närmare ledning, fack och anställda. I avsnittet Hälsofrämjande åtgärder pekar vi på vikten av att vara noggrann med vad man vill få ut av sin företagshälsovård och precisera detta i sin kravspecifikation inför upphandlingen. Företagshälsovårdens roll är att förse arbetsplatsen med det stöd som man vill ha och det pris man är beredd att betala.
Sjukvård
Sjukvårdens roll är att ge medborgarna en god vård och behandling och har därmed en viktig roll ifråga om sjukfrånvaro och rehabilitering. Sjukvården har även en intygsskrivande roll när det gäller att bedöma medarbetarens arbetsförmåga. En god samverkan mellan sjukvård och företagshälsovård är ett bra stöd för arbetsplatsen. Företagshälsovården kan bidra med kunskap om arbetsplats och arbetsuppgifter, information som är nödvändig för att bedöma medarbetarens arbetsförmåga och därmed också viktig för att bedöma rätten till sjuklön eller sjukpenning.
Kan man kontakta sjukvården för att diskutera en medarbetares situation? Sjukvården har ju sekretess? För att få ett samtal med sjukvården om en medarbetares möjligheter att återgår i arbete är rekommendationen att ha samtalet tillsammans med medarbetaren. Då undviker man sekretessproblemen.
Försäkringskassan
Försäkringskassans roll är att ta initiativ till, samordna och driva på rehabiliteringsarbetet. Ur arbetsplatsens perspektiv är det därför mycket viktigt att skapa en nära samverkan med Försäkringskassan. Försäkringskassan har ett principbeslut om att erbjuda större arbetsplatser en så kallad samverkansöverenskommelse. Denna innebär bland annat att arbetsplatsen får ett kontaktteam från Försäkringskassan. Med större arbetsplatser menas de som har mer än 250 anställda. Dessutom ska arbetsplatsen under en löpande tolvmånadersperiod ha minst 20 anställda som haft sjukpenningfall, som överstiger 14 dagar. Såväl Försäkringskassan som arbetsgivaren kan ta initiativ till att en överenskommelse sluts. För större arbetsplatser finns alltså möjlighet att få tillgång till personliga handläggare från Försäkringskassan. Även mindre arbetsplatser bör försöka få en bra kontakt som innebär att Försäkringskassan lär känna arbetsplatsen och dess verksamhet.
Arbetsförmedlingen
Arbetsförmedlingens roll i rehabiliteringsarbetet är att ställa upp med resurser när en medarbetare inte kan var kvar på sin gamla arbetsplats utan ska söka arbete på den öppna arbetsmarknaden. Arbetsförmedlingen samarbetar med Försäkringskassan och kommer in i rehabiliteringsprocessen genom initiativ från Försäkringskassan. Det är alltså inte arbetsgivaren som ska ta kontakt med Arbetsförmedlingen. Arbetsförmedlingen bidrar med sin arbetsmarknadskompetens och har dessutom resurser för att köpa rehabiliteringsåtgärder.
Observera att ovanstående handlar om Arbetsförmedlingens roll i rehabiliteringsarbetet. Detta hindrar inte att en anställd som vill söka nytt arbete själv tar kontakt med Arbetsförmedlingen.
Andra aktörer
Det finns ett flertal aktörer som erbjuder rehabiliteringsutredningar och aktiva rehabiliteringsinsatser. Tidigare har Försäkringskassan haft resurser för att köpa dessa tjänster. För medarbetare, där målet är återgång i arbete hos arbetsgivaren, kan arbetsgivaren vid behov köpa sådana tjänster. Arbetsgivaren är dock inte enligt lag skyldig att göra detta. Orsaken är att åtgärderna normalt ligger utanför arbetsplatsen. Ur ett personalpolitiskt perspektiv kan det ändå vara en bra åtgärd. Det kan också, som framgår av avsnittet Rehabiliteringens ekonomi, vara företagsekonomiskt lönsamt att köpa en sådan tjänst.